Jag är ingen vän av att blogga. Det kanske märks. Jag gillar dock att läsa bloggar. Särskilt Linus och Mattias bloggar, men även Joel Dunkels blogg. Joel Dunkels är knasig och säger sig gilla rock. Jag tror mer han gillar sig själv.

Nu har det iallafall hänt en del grejer här nere. Först kan jag meddela för dom som inte vet det att Anton har flyttat in. Det är väldigt trevligt och han sover nästan aldrig, eller alltid. Det är alltid antingen eller. Till saken hör att jag och Samuel knappt har sett varandra på ungefär två veckor, eftersom vi jobbat i sådan otakt. Då har det varit Antons jobb att alltid vara vaken när vi kommer hem från jobbet och att underhålla oss på varsitt håll med öl och roliga historier. Det har han klarat galant.

Nummer två som hänt är att jag har sagt upp mig. Igår. Sessan, min chef, blev ledsen. Hon hade nyss blivit erbjuden att ta över som chef på Arlandas (och kanske Sveriges) största café (de har en daglig omsättning på ca 100-150 000) och hon hade tackat ja med förbehållet att hon fick ta med sig två personer från sin gamla avdelning. Den ena av dom var jag. Jag skulle ha fått 2000:- mer i månaden och befodrad till supervisor. Den andra var Samuel, men han har också sagt upp sig för att bli bartender. Sessan känner sig lite ensam nu. Jag känner mig lite elak.

Sedan gjorde jag en väldigt, väldigt dum grej häromdagen. När den här superduper brännskadade killen från Göteborg beställde en latte av mig fick jag något sorts hjärnsläpp och sa, samtidigt som jag gav honom latten, "akta dig så du inte bränner dig".  Huuuuuuuuh.

Och sist men inte minst har jag lovat att berätta om det fantastiskt roliga practical som jag, samuel och anton har gjort. Jag älskar oss. Here goes:

Anton hyrde sin gamla lägenhet i andrahand av en kk till samuel, som jobbade på hans jobb. Hon reste utomlands och samuel fick ta hand om hennes katter. Nu har hon alltså kommit hem, anton flyttat in här och hon ville ha tillbaka sina katter. "Okej", sa Samuel när hon ringde, "men jag kommer vara bortrest. Min sambo däremot kommer vara hemma." Fanny, som tjejen med katterna heter, blev förvånad och sa "Oj, har du skaffat sambo?" 

- "Ja, hon heter Erika."

Samuel åker några dagar senare iväg till Sälen och lämnar mig och Anton ensamma hemma. På lördagen ringer Samuel och säger att Fanny är på väg för att hämta katterna. Snabbt släcker vi ner lägenheten, tänder levande ljus, ställer fram en flaska vitt vin med två glas, sätter på Norah Jones på stereon och vi hoppar in i duschen. När det ringer på dörrklockan öppnar jag, iförd enbart handduk och min blöta torso. Jag spelar jätteförvånad och besvärad över att se henne (vi har träffats förut, men jag låtsades som att vi aldrig setts), och Anton står kvar inne i duschen med stängd dörr och gör realistiska duschljud. Fanny blir lite ställd och frågar om inte Samuel berättat att hon skulle hämta katterna. "Eeeeh, va?", svarar jag. "Jag har iingen aning...." Jag står och skruvar lite obekvämt på mig medan Fanny plockar på sig sina lägenhetsnycklar som Anton lämnat framme åt henne.

- "Vänta" säger jag, "jag måste bara snacka lite med Erika". Jag försvinner in i badrummet och stänger dörren efter mig. Står där inne ett tag och går sedan ut, ännu mer besvärad. Där ute ser jag hur Fanny kikar in i vardagsrummet med vinglasen och mysbelysningen och tjofadderittet och så säger hon "Jag hämtar katterna en annan gång. Förlåt om jag störde" och går ut därifrån.

Det var det skämtet och vi håller spioner upptagna med att mjölka henne på information och se när eller om hon ska berätta vad hon sett för Samuel... =)

__________________

Nu ska jag iväg och ge en flaska champagne till någon smutsig hunds bror.